Du är drömmarna jag drömmer ibland

Här sitter jag och har just gjort en en tredje beställning på en tredje hemsida. Än en gång bara träningskläder. Det är näst intill det enda jag tycker är roligt att shoppa nu för tiden. Men det är helt okej, med tanke på att träningen är det enda jag ägnar mig åt nu för tiden också. Det är kul. 

Ser att mina trogna läsare fortfarande är med mig. Ni kanske inte är så många men kul att ni fortfarande håller er kvar, så sällan som jag skriver. Inget speciellt har hänt i mitt liv, som syns på utsidan. Men jag kan ju faktiskt avslöja att hur mycket som helst har hunnit hända på insidan. Och nej, jag menar inte att jag är gravid. Jag pratar om den där vardagliga kampen om att hålla sig kvar ovanför marken samtidigt som man måste lära sig att klättre högre och högre upp. Sikta mot stjärnorna så träffar du trädtopparna. Jag har nästan träffat trädtopparna känns det som. Jag har kommit så extremt långt från vart jag startade, att jag själv är sjukt imponerad. Men ibland kommer de stunder man sjunker under jorden igen. Man vill helt enkelt inte vara med mer. 

Men alla har dåliga dagar och då är det bara klamra sig fast så hårt man kan. Jag tänker inte dras ner. Inte av mig själv eller någon annan. Även om det är lättare sagt än gjort, vet jag att det kommer gå bra. För när man väl börjat och kommit en bra bit på vägen, vill man inte ge upp mer

I can I will 






Jag är kär

Ketchup punkt