September

Igår kom min kära granne Patricia på besök. Det var jättetrevligt eftersom jag varit sjuk nu i tre dagar. Jag håller på att avlida här hemma av trisstelse och min soffa är oskön och jag får ont i huvudet av att kolla teve hela dagarna. Varför läser jag inte då kan man fråga sig? Det är för att jag är för lat för att ta fram en bok antar jag. Jag gillar att läsa med en chipsskål breve mig och ett glas cola. Nu har jag varken chips eller cola. Gissar att det inte alls var lika motiverande då.

Försöker för den delen hålla mig borta från chipsen på heltid nu. Tänkte komma i form till vår USA resa, men det är något jag sagt i tio år nu. Det blir inte så mycket av formen. Istället blev jag bara tjock för fyra år sen. Jag hatar att vara tjock och jag hatar mig själv för att jag aldrig kan vara nöjd. Jag hatar att alltid bry mig så mycket om vad andra säger och tycker, jag hatar att andra ska säga och tycka så mycket. Men det är sånt man måste lära sig leva med. Så länge man promenerar på det här jordklotet kommer folk ha en åsikt om en, och den kommer inte alltid vara så kul att höra.

Men i lördags var jag stolt. Då sprang jag Tough Viking i Stockholm. En hinderbana på 15km. Jag har aldrig i hela mitt liv sprungit 15km. Just nu känns det som att jag kan springa hur långt som helst, bara jag vill., Det är förstås inte så bra, men en tur till jukkas tänkte jag försöka hinna med innan snön faller. Vi får se.

Det var kul att skriva av sig lite här.
Puss på er alla ♥