Detta är mitt avskedsbrev;
Kära vänner, det var mycket trevligt att få lära känna er.
Ni har gett mej en mening i livet och vi har alla delat stor glädje (hoppas jag)
Men tyvärr så ibland kan inte ett gott skratt förlänga livet.
Jag ska skriva ett arvgodsbrev senare som jag ska lägga på mitt sängbord.
Detta litar jag sedan på att Ida ska ta hand om (Inga trickerier nu Ida) och berätta för er hur jag har bestämt mej för att dela ut mina värdefulla saker.
Jag kan redan nu meddela att Lisa och Jesper ska få pantburkarna.

För varje dag jag får leva nu ska jag se den som en solstråle. En gåva som jag ska ta vara på.
Men ifall vi inte ses imon, så kom ihåg att varje dag är speciell, för det finns bara en av den och den kommer aldrig tillbaka.
Och om någon undrar denna underliga orsaken varför mitt hjärta stannar i så ung ålder ska jag förklara att min klasskompis Elina leker så fruktansvärt med mina dåliga närver att jag kommer dö av hjärtinfarkt, nervsammanbrått och chock..
Men känn ingen skuld Elina, du ska få min mattebok eftersom att din elefant jag ritade åt dej bor i den.





PussKram .SandraLi