Ett skolminne

Många underbara skolminnen. Ja det har jag helt klart ! Speciellt från mellan och högstadiet. Kunde man ha roligare? Det är den roligaste och bästa tiden i mitt sociala liv skulle jag tro. Haha så knasiga saker man gjort.


Jag och Matilda, våra fina stunder i soffan. Vi skulle alltid gå på lektionen "strax". Dock blev det strax några gånger, sen extremt mycket förseningar. Men det var värt.

Under lektionerna med Kerstin behövde man bara resa sig upp och säga "Nu slutar vi!", så reste sig resten av klassen och gick. Fröken försökte, men lyckades inte. När vi blev allt för livliga fick vi också sluta.


Mina och Cassandras extremt hårdhänta lekar. Eller ja, egentligen var det mest hennes. Jag lixom bara följde med som en bricka i spelet. Hehe men dock så roligt. Underbar människa. Man blev så glad, fast än hon kom och hoppa på en i trappan så man flög alla trappsteg ner.


Ida stackarn som fick jobba med mig på Hemkunskapen. Oj oj oj.. Hon kunde inte lämna mig i två sekunder så var det kört. Var det inte det ena var det det andra.
"Sandrali, jag går bara över till andra sidan för att hämta lite mjölk.. Det tar endast några sekunder, gör ingenting dumt nu." "Nej Ida, herregud jag är ingen barnunge." Efter några sekunder när Ida kom tillbaka stod jag och skyfflade bort en massa mjöl från bunken. "Jo jag råkade sätta mjöl istället för socker."

Och så lilla Julia och jag. Jag saknar Julia. Vi har hängt ihop under åren. Jag kommer ihåg när jag först pratade med henne. Vi satt ute i gungorna, gick i kanske 1an. Hon satt och väntade på sin kompis, som konstigt nog jag också satt och väntade på. Sen lärde vi känna varandra lite mer och mer. När vi började i samma klass i 3an, blev det som vi två direkt. Vi har aldrig umgåtts mycket, aldrig varit med varandra som helan och halvan. Endå har vi alltid varit bästa vänner. Haha ja som man säger. Min bästa vän. haha Kuligt.

Jag och Lisa lärde också känna varandra under högstadiet. På skolavslutningen när vi var och campade. Jag lisa och kristin. Jag kände inte alls Lisa så bra då, men vi satt själva och grillade medan Ida och Kristin var ute i skogen. Haha och när vi skulle sätta upp tältet. Oj så kul jag hade. Det var början på våran vänskap. Och ett slut kommer det inte bli.



Puss På Er ! :)







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback