Jag beundrar folk som har förmågan att se det positiva i allt, som har lätt att glömma och kan gå vidare utan bekymmer. Jag beundrar dom inte bara, jag är avundsjuk på dom till och med. Ibland kan jag bli lite deppig över att jag har ett sånt samvete jag har. Jag kan få dåligt samvete för absolut ingenting. Saker som folk inte ens bryr sig om får jag dåligt samvete över. Jag vet inte varför, kanske för att det inte känns rätt för mej.. Jag kanske bara tänker och tror att det är för deras skull jag får dåligt samvete, men egentligen är det för min egen? För att jag själv inte gillade mitt beslut eller situationeni läget. Nå jag vet inte, det är mycket att grubbla på och det är ett stort problem eftersom jag kan få mycket stor ångest för alla felsteg jag gjort. Fastän det var år sedan.
Ibland önskar jag att jag inte hade ett samvete, bara likgiltig och kall.


Snart fyller min pappa år iaf. Typ på Fredag.
Då ska jag på 18års kalas hos Sofie Waggåt.
Konstigt nog så har jag sug efter att parta.
Det är något jag inte haft på väldigt länge.
Men det känns skönt, hon är en fin människa, Sofie :)


hehe bilden från Fest Hos Frida. Det var en kyyl kväll !
Fina tider.. Jag saknar tiderna och lite annat.