För dom som inte vet
Det är snart lördag och man ska förbereda sig på att fira in det nya året. Hade det varit ett år sen hade jag sagt "Nytt år nya möjligheter, det kommer bli awesome!". Kanske borde jag göra det, det här året också. Jag önskar jag kunder göra det. Men jag ser det inte som ett nytt år med nya möjligheter. Jag ser det som samma år, men en annorlunda siffra och fortfarande samma möjligheter.
Det är kanske bra om man tänker efter, jag har haft ett bra år. Det har varit jobbigt... Jättejobbigt, men ack så bra. Jag har förmodligen haft både de bästa och sämsta stunder i mitt liv. Har upplevt både upp och nergång, känt att jag lever. Eller att jag verkligen inte känner för det. Men jag har överlevt hela året, ibland med nöd och näpe. Men endå, vad är det som kan bli så mycket bättre?
Allt var helt okej för bara några veckor sen. Jag visste inte vad jag ville göra, jag kunde tänka "Nytt år, nya möjligheter". Allt hade lixom gått över, lättat lite. Men sen kom ju stormen och förstörde mitt fria jag. Ja såklart för alltid är det denne någon, som ska tycka synd om mig. Som ska tro att jag är ledsen över allt. Som tror att det ska förstöra hela mitt liv. Varför kan man bara inte låta det vara? Lämnar man något ifred, går det tillslut över. Men det går ju inte, för man ska upprepa, be om ursäkt, vara osäker och göra mig osäker... igen igen och igen.
Så nu är jag här på årets sista lillördag, tre dagar kvar tills klockan slår över till 2012 och jag ser inga nya möjligheter eftersom jag aldrig får chansen att ge upp dom gamla.
Det är kanske bra om man tänker efter, jag har haft ett bra år. Det har varit jobbigt... Jättejobbigt, men ack så bra. Jag har förmodligen haft både de bästa och sämsta stunder i mitt liv. Har upplevt både upp och nergång, känt att jag lever. Eller att jag verkligen inte känner för det. Men jag har överlevt hela året, ibland med nöd och näpe. Men endå, vad är det som kan bli så mycket bättre?
Allt var helt okej för bara några veckor sen. Jag visste inte vad jag ville göra, jag kunde tänka "Nytt år, nya möjligheter". Allt hade lixom gått över, lättat lite. Men sen kom ju stormen och förstörde mitt fria jag. Ja såklart för alltid är det denne någon, som ska tycka synd om mig. Som ska tro att jag är ledsen över allt. Som tror att det ska förstöra hela mitt liv. Varför kan man bara inte låta det vara? Lämnar man något ifred, går det tillslut över. Men det går ju inte, för man ska upprepa, be om ursäkt, vara osäker och göra mig osäker... igen igen och igen.
Så nu är jag här på årets sista lillördag, tre dagar kvar tills klockan slår över till 2012 och jag ser inga nya möjligheter eftersom jag aldrig får chansen att ge upp dom gamla.
Kommentarer
Trackback