Det är som lika

Jag hade behövt Lär-känna-dig-självlektioner.
Om det finns någon snäll själ där ute som kan ge mig det, hör gärna av er! 

När allt tar för lång tid eller går över gränsen, slutar man tillslut bry sig. Jag bryr mig inge mer. Jag mår inte bra av det, men jag bryr mig inte om att jag inte mår bra. Jag tycker inte att det är kul men jag vet knappt vad roligt är längre. Jag är för att jag inte har något annat att göra. Jag lever för att göra något jag inte vet vad det är. Jag får ingenting rätt och mina fötter orkar inte bära mig dit jag ska. Jag har ingen självkontroll mer. Min hjärna säger gör så, men kroppen gör helt tvärt emot. När jag var liten kunde jag kontrollera mig själv. Hade jag ett mål, såg jag till att ta mig till det och lite längre. Jag har mål nu, en massa mål, men ingen riktning. Jag vet inte vilket håll jag ska börja. Hur kan man förändras till något så mycket sämre? Saker ska ju bli bättre med tiden. 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback