För mer tiden passera, blev minnena bara flera

Jag tror att dom allra flesta vill göra något av sitt liv. Många får inte chansen, andra får den men tar den inte. Jag tror att många av oss, har en så pass trivsam närvaro att man lixom bara glömmer bort det. Man fastnar i tiden, glömmer bort att man faktiskt börjar bli vuxen. Man kan vänta med mycket men inte med allt. 

Det finns mycket som begränsar ens drömmar. Det finns också mycket man tror begränsar dom. Egentligen är man nog bara för lat, eller tveksam, för att egentligen bara gå och utföra allt man vill. Man vill inte chansa, man vill ha garantier. Tyvärr ger inte livet några garantier. Det ger en sorg och lycka, sen hur man väljer att hantera det är till var och en. 

Men tyvärr säger man mycket och gör lite. 
Mycket snack men ingen verkstad.
Jag är absolut inget undantag. 





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback